Du är den där stjärnan som lyser starkare än alla andra, den som bränner fast i synen en lång stund efter att man slutat titta.

Det ensamma gröna lövet som envist hänger kvar på grenen när alla andra vissnat och fallit till marken.
Den där elden som brinner efter en lång dag ute i kylan, som värmer som om man frusit hela livet.
Du är som ett efterlängtat glas vatten efter en promenad eller cykeltur.
en välförtjänt vila
en kram
eller ett vackert ord..
Du är allt det där man uppskattar så mycket
och allt det där man alltid minns.
du är värdefull.
J

Kommentera inlägget här :