Ville bara slänga in ett inlägg innan jag lägger mig. Min prinsessa är hemma. Äntligen! Saknar henne så otroligt mycket varje gång hon är ifrån mig. Det är viktigt för mig att hon och hennes pappa får vara med varandra. Det är viktigt för mig att hon får ha honom i sitt liv. Jag står ut med det jobbiga för hennes skull, för jag vet att hon mår bra hos honom.
Jag kommer än idag på mig själv med att sitta och titta på henne när hon sover och tänka på hur i hela friden det kan vara sant att hon, den vackra lilla människan, kan vara min dotter, att hon faktiskt är sann och jag drömmer inte, än idag tänker jag så fast det snart gått två år sedan hon föddes. Jag älskar henne så mkt så jag förstår inte ens hur all denna kärlek kan rymmas inuti mig!
Jag är så lyckligt lottad. Jag har inte mycket i materiell väg, jag är inte rik och jag har inte åstadkommit så mycket bra i mitt liv, men jag har världens mest underbara lilla dotter och en helt fantastisk pojkvän! Vet inte vad jag gjort för att förtjäna det. När det är som värst för mig i mitt mående, så behöver jag bara titta på dessa två människor, så blir det bra. Dom ger mig orken och energin att ta mig ur mina mörkare perioder, dom är anledningen till att jag inte lägger mig ner och ger upp. Jag är evigt tacksam..
Börjar med nya mediciner på måndag, vilket jag skulle gjort för länge sen. Men inte velat pga att jag är rädd att bli som en zombie igen. Vill aldrig tillbaka till i höstas, det har varit otroligt tungt och kämpigt, och jag kan inte fatta att jag fixat det utan mediciner, det är första gången. Jag känner mig stolt över mig själv. Men det är inte starkt att orka allt och klara allt själv, så jag tror det är dags att jag tar emot den hjälp jag fått, tills vintern är slut och mörkret vänder. Mirtazapin heter dom. Seratonin höjande. Någon som provat dessa?
Fick känna på syrrans mage idag också, har aldrig kännt en bebis sparka i nån annans mage än min egna, men mosters lillbebbe ville inte ikväll. Åh va jag längtar tills den kommer, och jag hoppas på en pojke! Men jag är glad vad det än blir:)
Nå, nu ska jag krypa isäng och försöka få lite sömn så jag orkar med morgondagen. Hoppas jag slipper drömma lika mycket mardrömmar som natten till idag, usch va hemskt. Har drömt såna här drömmar som dröjer sig kvar hela dagen efteråt.
Sending a whole lot of love till min babe i L-town.
peace.
J